mia

Min personliga tränare frågade mig en gång om jag äter/dricker proteindrinkar. Nä, det har jag aldrig gjort. Jag är egentligen inte mycket för sånt där med pulver o tillskott utan tycker att man kan äta bra mat istället som innehåller det man behöver. Dessutom har jag hört att de inte smakar så bra.

Att man ska äta protein efter styrketräning känner man ju till, att man ska få i sig protein så snabbt som möjligt för att påskynda återhämtningen samt för att bygga fettfri muskelmassa. Jag tänker då, kan man inte äta vanlig mat då som innehåller protein, istället för dessa shakers?? Jag läste en artikel som Råd och Rön hade på nätet i ämnet, de skriver att vetenskapliga undersökningar visar att 20 gram protein är lagom att äta före eller efter ett styrketräningspass (deras källa: Kost- och näringslära inom idrotten av Eva Blomstrand och William Apró för Riksidrottsförbundet).

Bra, då vet man hur mycket protein man behöver - 20 gram. Ett genomsnittligt ägg väger 60 gram och innehåller 7.5 gram protein läste jag någonstans. Så ett par ägg efter träning och något till det, lite keso kanske som både innehåller bra med protein och är mättande, borde väl vara lika bra som proteinpulver? Jag är långt ifrån en expert i ämnet, men det känns ju rätt att det skulle vara så. Jag köper att om man inte har tid / långt hem från gymmet / annan orsak jag inte kan komma på / att det för enkelhetens skulle är smidigt med proteinpulver direkt efter träning. Men för mig, känns det som samma anledning till att jag inte skulle beställa Linas matkasse - för mig är värdet inte tillräckligt för att betala det priset. Jag tycker det vore helt onödigt för mig i dagsläget helt enkelt med att någon bestämmer vad jag ska äta och att någon bär hem en matkasse till mig till min dörr. Jag gillar att handla, jag gillar att bestämma själv vad jag ska äta, och lagar även själv gärna min mat. Medan för vissa kanske det är helt fantasktisk med Linas matkasse. Slippa handla, slippa tänka. Ta en shaker!

Det tål att tänkas på detta med proteinpulver. Kanske ger jag med mig och testar. Vi får se. Men efter dagens pt-träning fick det bli ägg och smörgås med pålägg. Det smakade bra!

Att sätta upp mål med sin träning kan vara ett bra sätt att komma igång, och att nå resultat. Själv tycker jag numera att tex styrketräning är kul och behöver kanske inte några mål med det (fast det har jag ändå!:). Men, som jag tidigare berättat, så har jag satt upp mål i löpningen för att komma igång med att jogga. Mitt mål är att orka springa 10 kilometer den 18 augusti. Ett ganska specificerat mål kan man säga.. Kanske har du andra mål? Bli starkare, gå ner eller upp i vikt, förbättra din kondition?

Skriv gärna ner ditt mål på papper. Om man vill kan man ha ett kortsiktigt mål och ett långsiktigt beroende på vad man har för mål. Är man en person som gärna tar till ursäkter för träning så tror jag det kan vara bra att sätta upp olika delmål, så känns vägen till det stora målet enklare. Tex, om sex veckor är målet att klara 5 km lättare joggning, och om 10 veckor ska jag klara 10 km. Eller ett kortsiktigt mål kan vara att gå ner en storlek på x antal veckor, och två storleker på lång sikt, tex två månader. Eller att orka en viss vikt om man styrketränar. Målet är ju personligt, så tänk igenom vad ditt mål är.

Målet ska vara konkret och mätbart. Det är bra att sätta upp ett utmanande mål, men framförallt skall det vara realistiskt och uppnåbart. Personligen har jag svårt att sätta upp för höga mål för mig själv, för jag vet med mig själv att det är väldigt lätt för mig att jag struntar helt i det om jag under vägen märker att målet inte är uppnåbart. Därför har jag hellre lägre mål och höjer dem istället under vägen om jag märker att de var för låga.

Det kan vara bra att lägga upp ett program för hur du ska nå ditt mål. Hur många gånger i veckan behöver du träna för att nå ditt mål? För träningsdagbok! (Det finns mallar på nätet, själv hade jag helt enkelt ett eget block bara i början där jag skrev ner mina löparrundor med tider och kilometrar, numera har jag en app som har koll på det) Skriv ner varje dag du tränar, skriv in resultat, tider och vikter eller vad du nu tränar. Det gör att att man efter en tid kan se att man utveklas, och ger sin tur en styrka att fortsätta.

Ge inte upp! Det är samma sak varje år på mitt gym. Januari har kommit och mitt gym fylls plötsligt av sjukt mycket folk. Det är alla nyårslöften. Jag brukar stå ut för jag vet att i februari-mars är de flesta borta, och det är lungt och skönt igen. Låt inte din träning bli ett nyårslöfte som börjar i januari och slutar i mars. Gå tillbaka och läs gärna dina uppsatta mål när det känns tungt - och låt dig peppas och inspireras av dem. Gå åtminstone ut och ta en promenad istället för att hänga i soffan. Det är ibland väldigt enkelt att slänga sig i soffan framför tv:n när man kommer hem från en lång dag på jobbet, jag vet! Men du kommer inte närmare ditt mål genom att hänga i soffan, så kämpa på. Låna böcker på biblioteket - ska du löpträna finns massor av böcker om detta, ska du styrketräna finns böcker om det. Träna gärna med en kompis eller träna i grupp så kämpar man mer och får gemenskap på köpet. Försök hitta sådant som du tycker är kul, variera träningen och prova nya saker! ..Och ibland är det bara inte kul att träna, det känns jobbigt och tungt. Men kämpa på, tänk på vad stolt du kommer vara över dig själv efter det där passet! Visualisera - föreställ dig att du kommit i mål, visualisera ditt nya hälsosamma jag. Vad känner du? Glädje? Stolthet? Kort sagt, ge aldrig upp!

 

Mål: att ta mig igenom midnattsloppet. Inte på någon specifik tid. Bara att springa min första mil någonsin och ta mig i mål.

Hur: Självfallet träna löpning. Att jogga längre och längre sträckor så att jag den 18 augusti orkar springa en mil.

..Jag kan avslöja att jag inte direkt gillar att springa. Däremot har jag tränat i perioder men det har aldrig varit löpning utan har ju varit pass på gymmet. Och jag alltid haft dålig kondis och känt att den absolut kan bli bättre.

Så, i våras när jag och en f.d kollega satt och diskuterade detta så sa vi att vi borde ha ett mål för att komma igång. ..Ja, ska vi inte springa midnattsloppet? undrade min kollega. Jag har aldrig tidigare sprungit en mil så jag var väldigt tveksam först. Ja, jag vet att en del tycker att en mil inte är så mycket. Men för mig är de det. Jag har sprungit vårruset i ett antal år, säkert sju-åtta år, men vårruset är 5 km och alltid känts som max antal kilometrar för mig. Sagt och gjort, vi anmälde oss till midnattsloppet och jag minns att jag tänkte, jaja det är ju jättelångt kvar tills dess... Men tiden går fort!

När jag började jogga i våras, först på löpband på gymmet, så orkade jag kanske springa i tre minuter (Ja, tre!) innan jag började flåsa o tycka att det var jobbigt. Så dålig kondis hade jag. Jag började jogga lite nästan varje dag och plötsligt orkade jag springa i tio minuter. Jag var överlycklig. Problemet var att jag ganska snart fick någon slags muskelinflammation i ena benet. Sjukt jobbigt. Jag var hos naprapat ett gäng gånger, och läste på själv om detta. Fick för mig att jag sprang för mycket. Inte så att jag sprang så långt. Men för en person som i princip aldrig joggat, och börja jogga var o varannan dag, så hann inte musklerna med. Sen åkte jag på träningsläger en vecka (inte löpning då utan gick på pass) men muskelproblemet blev ju inte direkt bättre med två-tre pass per dag i en vecka. Direkt efter träningslägret åkte jag på skidresa, inte heller det var väl det bästa för mitt stackars ben. Sen fick jag ta det lite lungt, gick hos naprapat och levde på voltaren. Och på hoppet. Jag ville ju träna för midnattsloppet!

Till slut blev det iallafall bättre. Tror det är en bra lärdom. Om man inte joggat tidigare, ta det lungt och öka succesivt. Inte gå från noll till hundratio. Jag är ganska bra på att sätta upp mål, men mindre bra på att planera hur jag ska ta mig dit. Kanske hade det varit bättre att göra upp ett schema på hur jag skulle lyckas? Sätta upp veckomål, och kryssa i vilodagar i almanackan, inte bara köra på hur som helst.

Robert Broberg lär ha sagt: Målet är ingenting. Vägen är allt.

Det kan säkert stämma i annat. Men vad gäller min löpning håller jag inte med. För mig är målet allt. Vägen dit är krokig och jobbig. Jag tycker fortfarande inte att det är kul att springa. Jag har kommit så långt att jag inte längre tycker det är tråkigt, och det är ju positivt. Men kul? Nä. Undrar om jag nånsin kommer tycka det. Men att ha ett mål ger mig kraft och energi att fortsätta kämpa, målet gör därför att jag utvecklas som löpare och orkar mer och mer. För mig är själva målet min motivation.
 

Jag är inne i ett positivt flow vad gäller träning, och det känns ju alltid bra (tränings-periodare som jag är). Just nu är det beach nomber 2011 som gäller så det är inte så många veckor kvar. Läste iallafall på iforms hemsida att världens effektivaste magövning korats. Åtminstone enligt American sports council. Och du behöver bara göra den en minut varje dag för att se resultat.. Jag har inte provat själv, men kanske borde testa!?..

Så här gör du:

1. Sätt dig på en stol som är tillräckligt hög för att du ska kunna pendla fritt med fötterna utan att de rör golvet.

2. Sätt dig på dina händer.

3. Lägg över kroppsvikten på händerna (som om du skulle lyfta dig själv från stolen). Böj knäna något och lyft låren 6-8 cm ovanför stolen. Sänk dem långsamt och kontrollerat igen.

4. Gör rörelsen minst en minut, gärna längre.

Hade en trevlig kväll på stan igår med Camilla o co, dvs ett helt Piteå-gäng. Vi var bland annat på Debaser i Humlegården och på Sturehof. Men det var en ganska lugn fredag för min del för idag hade jag o Karin bokat in träning och då vill man inte vara trött och hängig. Karin kunde dock inte följa med visade det sig i morse, så jag gick själv och körde ett dans-pass, vilket är kul - både för att det är ett roligt och fartfyllt pass och kul för att jag ibland kan garva åt mig själv - en person med mer okordination i kroppen får man leta efter. & Dessvärre född helt utan taktkänsla på det. Ni fattar.. Men jag körde på ändå & fick en massa energi på köpet. Sedan kom jag på en övning som jag o Emelie bland annat brukade göra på pilatesboll när vi tränade ihop för en massa år sen, så efter passet gick jag o testade den (se nedan) och lite magövningar. Det är fortfarande beach 2011 som gäller! Inte ligga på latsidan inte. O inte ge upp!!

Triceps: Liggande tricepspress över huvudet Muskler som aktiveras: Primärt: Triceps, överarmens baksida Sekundärt: Bröst, rygg Utförande: Håll med båda händerna om hantelns ena viktplatta med raka armar ovanför huvudet. Sänk ner hanteln bakom huvudet. Pressa upp hanteln igen till startläget.

Idag har det ju varit en fantastisk dag. Tänk om varje dag vore som denna. Helt underbar! Efter träningen cyklade jag till Söder och Reimersholme o mötte upp med Sara o Muriel. Några timmar i solen med tjejerna gjorde gott. Vi har pratat om allt mellan himmel o jord, såsom utlandssemester i vinter. Jag vet, nu är det sommar och härligt i Sverige så varför inte bara njuta av dan? Men samtidigt kommer det ju en vinter en vacker dag o då måste jag ha något planerat. Den svenska vintern är alldeles för lång för mig. Kanske blir det Filipinerna och Borneo i vinter, vi får se.. :) Men först är det Kroatien att se fram emot. Och en härlig sommar i Sverige förstoss.